Mausoleet i Halikarnassos

Precis som pyramiderna så är mausoleet en begravningsplats för en antik kung. Ändå är mausoleet annorlunda, så annorlunda att det förtjänat en egen plats i listan över underverken.

Var låg det?

I staden Bodrum (tidigare hette det Halikarnassos) vid Egeiska havet i sydvästra Turkiet. Geografiskt ligger det nära Atremistemplet och det var snarare mausoleets skönhet än dess storlek som fascinerade dess besökare.

Underverkets historia

När Perserna expanderade sitt territorium till att omfatta Mesopotamien, Norra Indien, Syrien, Egypten och Mindre Asien kunde inte kungen kontrollera hela sitt enorma rike själv. Han tog därför hjälp av lokala guvernörer, sk satraper. Som många andra provinser låg landskapet Karien långt från maktens centrum och var i praktiken helt självstyrande. Mellan åren 377 och 353 f.Kr. regerade kung Mausollos över landskapet och gjorde Halikarnassos till sin huvudstad. Under Mausollos regeringsperiod upplevde området en guldålder och när han dog ville han begravas i ett stort monument över hans ära. Projektet startades av hans fru och syster, Artemisia och påbörjades troligen redan under kungens livstid. Mausoleet stod färdigt runt år 350 f.Kr. tre år efter hans död och ett år efter hans hustrus död.

Under hela sextonhundra år förblev mausoleet i god kondition tills en jordbävning förstörde taket och kolonnaden. Under 1402 invaderade riddare från johanniterorden (senare malteserriddarna) området och byggde ett massivt fort för korsfarare. När de bestämt sig för att bygga fortet 1494 använde de stenar från mausoleet och när deras fort var färdigt 1522 hade nästan varenda sten försvunnit från mausoleet och använts till bygget.

Idag står fortfarande det massiva fortet kvar i Bodrum och de polerade massiva stenarna från mausoleet syns i fortets murar. En del statyer har klarat sig till våra dagar och finns att beskåda på British Museum i London. Där finns det även fragment av friserna och andra statyer. På platsen där mausoleet stod finns bara grunden kvar idag.

Hur såg det ut?

Byggnaden var fyrkantig med sidorna ca 40 meter gånger 30 meter. Över fundamentet fanns ett trappstegformat podium vars sidor var fyllda av statyer på rad. Begravningskammaren och sarkofagen av vit alabaster var dekorerade med bladguld. Sarkofagen stod på podiet och omgivet av joniska kolonner. Kolonnaden kröntes av ett pyramidformat tak som också var dekorerat med statyer. Toppen kröntes av en vagn dragen av fyra hästar.

Höjden vid den högsta punkten var 45 meter varav podiet var 20 meter, kolonnaden 12 meter, pyramiden 7 meter och vagnen med hästarna var 6 meter.

Skönheten i underverket är inte maousleet i sig självt utan alla de statyer och dekorationer som prydde byggnaden. De var allt från bara 20 cm till större än verklig storlek. De föreställde människor, lejon, hästar och andra djur. Statyerna gjordes av fyra grekiska skulptörer, Skopas, Timotheus, Leóchares och Bryaxis. Var och en ansvarig för en sida av mausoleet. Huvuduppdraget föll dock på Skopas. Leóchares och Bryaxis var hans lärjungar. Timotheus var troligen densamme som var verksam i Epidauros. Särskilt Leóchares åtnjöt stort anseende, bl a köpte senare Platon en Apollonstaty av honom som gavs till tyrannen Dionysos II av Syrakousai.

Alla utgrävningar som gjorts på platsen och de fynd man gjort har tillsammans med beskrivningarna från grekiska historiker ger oss en väldigt god bild av hur mausoleet såg ut. En byggnad som gjorts för att ära en kung, en kung vars namn lever kvar än idag. Ordet mausoleum kommer från Mausollos namn.

Så kan mausoleet ha sett ut